tisdag, december 09, 2008

Lusselelle.

Idag har det arbetats effektivt både här och där. Här hemma har det oväntat dykt upp arbetskraft som gärna hjälper till med att få trappan upp och ner i hallen i ordning. Det har den väntat på i tre år. Det känns som en oväntad och välkommen julklapp. Under tiden som alla helvetesmaskiner här hemma var igång rymde jag hem till Lynn och bakade jättegoda lussekatter som nu ligger i frysen och väntar på Lucia. Jag vägrar baka när jag är ensam med barnen för rätt var det är kan en deg få jäsa i en timme istället för en halv. Nu är jag sugen på ett nytt samarbete och kan då tänka mig att göra julgodis av något slag. Gärna inte knäck eller kola utan något nytt fräscht! Ett år gjorde jag en gigantisk marsinpanbajskorv med silverkulor på. Ja, det var i alla fall vad det liknade. Men så använder jag inte heller mina glasögon som jag ska.
Vad mer...Jo det bor en machoman här i Vellinge som spelar hockey, räddar liv på spädbarn med sin ovanliga blodgrupp, han tetas med andra äkta makar som råkar få en pajform i julklapp. Nu har jag fått revanch och det visar sig att han inte alltid är en karlakarl; jag hittade honom vid en symaskin härförleden, han satt och sydde upp familjens nyinköpta julgardiner medans frugan satt och tittade på. Inte nog med det. Dessutom sydde han dessutom upp mina jeans och suckade lite åt min okunnighet. Fast om jag ska vara riktigt ärlig så är det väl just det som gör en man till man, en som klarar precis allt.......

2 kommentarer:

Anonym sa...

Fast det där med matlagning lär han sig nog aldrig:)

Unknown sa...

Det kan man kanske man kan köpa om man tänker efter lite...jag menar sy!!