torsdag, november 24, 2005

Ännu en hektisk dag.

Fan vi upptäckte precis att jag tappat Tims borste. Jag använder den varje dag för han fäller hemskt mycket. Brukar alltid ha den under vagnen i korgen. Nu när pappisen skulle gå ut med honom så kunde vi inte hitta den. Eller så är det någon som "lånat" den, för vagnen har stått i trapphuset ett par timmar idag.
Tim är så himla duktig! Idag när vi gick ut så gick vi först ett varv i parken för jag visste inte om jag var sugen på långrunda idag, regnet hängde i luften. Jag råkade tappa hans koppel utan att jag märkte det. När jag såg det hittade jag det bara femtio meter bakom oss. Jag sa till Tim att hämta sitt koppel men han visste inte riktigt vad det var. Boll och pinne är solklart men koppel använder vi inte ens på honom...Men han sprang iväg och när han var i höjd så sa jag stanna och där Tim! Han stannade vid kopplet och tittade på mig. "Ta kopplet till mamma". Jodå han kom med det direkt. Jag måste komma ihåg att ta med godis när vi är ute. Det är bara det att jag tycker att han blir så tråkig då. Hänger vid min sida istället för att gå och snusa och leka med pinnar. Jag tycker inte att de behöver godis varje gång de gör något bra. De skall gå ändå. Sen när vi var på väg hem efter ett evigt frisbee kastande (han tog den i luften flera gånger!) så tappade jag min vante men så det efter ett tag. Återigen sa jag till Tim att hämta mammas vante och han tvekade inte en sekund. Min hjältevovve! I Love You. När vi kom hem så fick han ett välbehövligt bad och Melvin fick lunch. Jag med. Sen somnade han som en stock för han vägrade att sova sin tupplur i vagnen på förmiddagen. Jag sov också lite. Steg upp och gav pågen lite mellis sen började jag på pangbiffarna (johodå, det heter det visst). Lagom till de var klara så kom Melvins moster och hälsade på och de hade en helkväll innan han fick en skvätt välling och la sig. Han sover så oroligt på kvällarna nu. När jag gick in i sovrummet för att lägga på nya lakan så vaknade han. Han brukar inte vara så känslig. Bara han ine blir som jag. Jag är superkänslig när jag ska somna och när jag sover. Inget ljud och inget ljus får störa. Jag hatar ljuset från klockradion och funderar på om man kan köpa en som man kan sätta på siffrorna bara när man vill se vad klockan är. När jag var liten så ingick det i mina kvällsrutiner att lägga badrocken vid springan vi dörren för att slippa ljuset. Och de andra skulle gärna viska när jag gått och lagt mig. Nu har det blivit en aning bättre men det handlar nog om att man bott i lägenhet så länge. Nu när vi skall flytta till hus känner jag att det skall bli skönt att slippa höra grannar, vinandet från fläktsystemet i trappen som de vägrar fixa. Hissen som går upp och ner stup i kvarten...and so on. Näe, vet ni vad. Nu skiter jag i detta..

Inga kommentarer: