tisdag, november 22, 2005

Vill ha semester!!

Ja, så är det; jag vill ha semester! Vänta ska bara hämta mitt kaffe. Sådärja. Får egentligen inte dricka kaffe så här sent men jag tar den smällen.
Jag känner mig utarbetad. Hur är det möjligt när jag bara går hemma och gullar med min son och drar benen efter mig?? Det kan möjligen bero på allt annat man håller på med men jag tycker att det gjorde jag nog utan bebisen också? Eller hur var det nu utan barn? Fröken Karlson ringde varannan vecka och fick utförlig rapport om eventuella dejter, eller psykon som man aldrig blev av med. Alternativt fick hon höra det eviga tragglandet om pojkvännen som oftare var hos föredettan än med mig. Jag funderade ett tag på att skriva en bok om mitt liv. Jag lovar att den hade varit tjock som en bibel och innehållt allt man kan tänka sig. Tårar, skratt, kärlek, mystiska snubbar och mycket mycket mera. Jag har varit med om det mesta och lite till. Mer om detta får ni läsa i min bok som jag skall skriva när jag blir pensionär. Jag minns våra samtal, Karlsons och mina, jag satt ute på balkongen rökte ett halvt paket Marlboro light och pratade, oftast som om det vore en monolog, i säker en timme varje gång. Sen la vi på och så var det likadant fjorton dagar senare. Idag är det inte alls på detta vis. Det är mer: Är han stor? Vad väger han? Kan han ditten? Eller möjligtvis datten? Man försvinner lite som person bakom sitt barn. Jag vet mammor (inte min då) som inte kommer och hälsar poå sina barn om barnbarnen råkar vara på annat håll. Jaså, Emma är och åker skridskor med sin pappa. Ja, men då kan jag komma en annan dag. Men jag då?? Betyder inte jag något längre? Nu är det inte riktigt så här illa för mig för några föräldrar som ringer till mig har jag inga och mina vänner är de bästa som finns och ställer frågor om både mig och resten av min familj. Men jag känner att det finns någon annan i mitt liv som tar mycket plats. Lite har jag nog försvunnit. Jag känner mig framför allt utarbetad som sagt. Upp och hoppa vid kvart över fem. Grötintag för den lille. Lite sömn mellan halvsju och i bästa fall åtta. Välling vid nio. Lång rask promenad vid tio. Handla. Underhålla lillen till lunchen, det är inte lättaste. Går liksom inte att sätta honom med en Disneyfilm precis. Fixa lunch till honom. Fixa lunch till mig, gå igenom posten, städa köket, underhålla ungen så man får i sig lunchen och ge hunden lite uppmärksamhet samtidigt. Vid ett får man sova middag i nästan två timmar och det är det smartaste jag komit på. Att gå och lägga mig med honom. 1) Han sover bättre och längre med mig. 2) Jag som inte sover skitbra på nätterna tar igen lite nu, även om jag mest vilar så känns det bra när vi stiger upp. Vid halvtre tre blir det mellanmål och efter det kan jag passa på att förbereda middagen så den är klar när maken kommer hem vid halvfem. Halvfem går jag ut en snabbis med hunden medan min man leker med sin son. Eventuellt skall man ner i källaren och ladda ett par maskiner tvätt innan hunden får pinka. Upp och äta en lugn och härlig måltid med sin familj (fniss). Hälla upp badet till pappisen och bebisen. Ner med dem där städa köket (för tredje gången idag) snabbt som fan för Melvin badar ju inte hur länge som helst. Upp med honom och nu kommer dagens mysigaste stund. Melvin får Välling och efter det ligger vi i sängen allihop och varvar ner innan han somnar nästan prick sju. Och nu sitter jag här. Med fläckig tröja och oduschad. Melle har en förmåga att torka av sin mun på min axel innan jag hunnit tvätta honom efter maten. Men jag får mycket hjälp av mn goa man. Ibland är det faktiskt jag som badar med bebisen och han som städar i köket. Och han sköter tvätten lika mycket som jag. Och damsugaren har jag inte rört på ett bra tag. Jag får nog min semester ska ni se. Om arton år eller så. Man får tillbaka så mycket från Melvin så tröttheten glöms lätt bort. I helgen gick Pappisen och Melvin ut i en timme och jag var själv hemma. Jag visste fan inte vad jag skulle göra först. Det tog mig en evighet att hitta någon bra musik att göra det till i alla fall. Det enda jag skulle göra var att ta på mig kläder. Men det tar ju inte en timme!? Jag sulade stereon och stod och sminkade mig i en evighet. Men det hela slutade med att jag städade lite i alla fall....Men det var skönt att inte tänka på någon i en hel timme...
Nu får jag väl gå och göra mig ren och vacker så jag ser ordentlig ut till min man kommer hem från sitt uppdrag hos våra grannar. Misstänker att jag kanske råkat somna i soffan innan han kommer hem. Undrar vad jag egentligen skulle skriva idag. Det enda jag kan komma på är att idag var sista dagen att dra sig ur husköpet och det gjorde vi inte. Alla som vill komma och hjälpa till att måla och lägga golv fr o m 4:e mars är hjärtlig välkomna!! Om ni är upptagna den helgen så kan ni hjälpa till att flytta helgen därpå.

Inga kommentarer: