Vellinge

Alltså. Att få komma hem. Det kvittar hur ljuvlig semestern var. Eller hur mycket vi ville stanna kvar. För det är ju faktiskt så : There's  nothing like home. Barnen skötte sig exemplariskt under hemfärden. Trots två flyg och en hel del väntetid mellan så sa de inte mycket. 

Igår skulle vi åka och hämta djuren hos farfar men Sune vägrade komma fram. Vi såg honom men han ville inte alls. Det är väl buren han vill undvika. Farfar ska göra ett försök på fredag. Jag vet inte om han kan vara så hårdhänt....

Jag har blivit lite förkyld. Började redan i Turkiet så det var inte klimatet på planet denna gång. Den är inte så allvarlig men det tar ändå emot med motionen. Men jag ska ge mig ut på en bra runda med Tim nu faktiskt..